onsdag 26 mars 2014

Internationella konferensen i idrottsnutrition - del 3 - Tillskott som påverkar hjärnan


Detta var en av de absolut mest spännande föreläsningarna under de två dagarna. En del av det som gicks igenom är lite för teoretiskt för att passa i ett blogginlägg men här kommer lite av det jag tog med mig och därefter har läst vidare kring.

Tillskott som påverkar hjärnan
Mat kan på flera spännande sätt påverka våra känslor och beteenden. I ett område i hjärnan som kallas Hypothalamus uppstår flera känslor och beteenden kopplade till mat. Belöningskänslor, smak, motivation (incentive value) och matsökningsbeteenden har alla koppling till hypothalamus.
Studier på uthållighetsidrottare har visat att en stor del av en idrottares trötthetskänslor egentligen har väldigt lite att göra med vad som händer i musklerna utan istället uppstår på grund av miljön i hjärnan. 

Att hjärnan framför allt använder kolhydrater som bränsle är gammal kunskap men det man lärt sig på senare år är att hjärnan faktiskt har kolhydratlagrande kapacitet på liknande sätt som musklerna har. En typ av hjärnceller som kallas astrocyter kan lagra glykogen och utsöndrar sedan energin i form av laktat till hjärnans nervceller. När man tränar intensivt minskar astrocyternas glykogenlager vilket påverkar hjärnan och idrottaren upplever starka trötthetskänslor. Dessa känslor kan man dock snabbt motverka genom att hälla söt dryck i munnen. I studier där man låtit uthållighetsidrottare bara skölja munnen med söt dryck och sedan spotta ut drycken får idrottarna positiva effekter på prestationen och upplever sig själva mindre trötta vilket får ses som anmärkningsvärt för att inte säga jävligt coolt.
Man har också sett att hjärnan precis som musklerna superkompenserar efter träning och fyller på kolhydratdepåerna mer än de gjorde innan träningen. Man kan alltså med träning träna upp hjärnan att lagra mer kolhydrater och därmed bli trött senare.

Tillskott av koffein har länge visat sig  prestationshöjande men vi har på senare tid lärt oss mycket om koffeinets effekter i hjärnan. Koffein verkar kunna påverka centrala nervsystemet,
troligtvis genom att blockera effekterna av ett ämne som heter adenosin. Adenosin är ett ämne som sänker aktiviteten i nerver som styr muskler och vakenhet genom dess effekt på olika signalämnen i hjärnan, inklusive dopamin och noradrenalin. Genom att blockera adenosinreceptorer i hjärnan ger koffein motsatt effekt mot adenosin. En effekt är att mer dopamin frigörs vilket skapar en belöningseffekt i hjärnan och skulle kunna bidra till att hård träning upplevs lättare. Studier på idrottare i värme visar att koffein verkar höja kroppstemperaturen vilket borde leda till att idrottaren snabbare blir överhettad och därmed trött. litet förvånande är att trots ökad kroppstemperatur upplevs träning i värmen som lättare och prestationen ökar efter ett tillskott av koffein. Troligen har detta att göra med de centralstimulerande effekterna av koffein och den belöningseffekt det verkar medföra.

Ett annat intressant tillskott med effekter i hjärnan är quercitin, en flavonoid som finns i bland annat äpplen. I koncentrerad form har quercitin visat sig ge prestationshöjande effekter på uthållighetsidrottare som efter tillskott cyklade både med högre fart och fick ökad tid till utmattning. Quercitin har också visat sig kunna ha positiva effekter på tillväxten av mitokondrier både i muskler och i hjärnan vilket för konditionsidrottare är minst sagt intressant.


Inga kommentarer: