onsdag 24 juni 2015

Är socker giftigt?


De senaste åren har det pratats ganska mycket om gift i maten och "detox" är trendigt som attan. För att uttrycka det enkelt men tydligt är det mesta i dessa trender rent flum. Det finns inga bevis för att man med kosten kan effektivisera till exempel leverns avgiftningsprocesser, det sköter den alldeles utmärkt på egen hand. Men hur är det med det vi stoppar i oss? Kan vi påverka mängden gift i våra kroppar på något sätt? Det beror på hur vi definierar "gift" men om vi menar något i stil med "ämnen som vid normal konsumtion kan ge skadliga kortsiktiga eller långsiktiga effekter på kroppen" är svaret ja, vi kan påverka det. Ny forskning visar också att det sker på tidigare okända sätt.

Ett ämne som varit uppe till debatt många gånger på senare tid är socker. Är socker giftigt för oss?
Svaret är både ja och nej. Tittar vi på vad som händer när vi äter vanligt vitt socker verkar det till en början ganska beskedligt. I tunntarmen bryts socker ner till dess två beståndsdelar glukos och fruktos som sedan tas upp i blodet och går till levern och vidare till kroppens andra celler som använder sockret som bränsle. Vid små intag av tillsatt socker i godis, läsk eller bakverk är det med all säkerhet inga problem eftersom både glukos och fruktos alltid har funnits i människans kost i varierande mängd. MEN, vid större intag överfylls kroppens celler i lever, muskler och på andra ställen på socker och man vet sedan länge att till exempel levern snabbt överfylls och mer socker innebär då att levern bland annat börjar bilda och lagra in mer fett vilket i sin tur ökar risken för sjukdomen "non alcoholic fatty liver disease" eller fettlever. I detta sammanhang är fruktosen i vanligt socker värst och verkar öka leverns fettinlagring, framför allt hos individer som redan är överviktiga (1)



I debatten framförs det ofta att det krävs väldigt stora mängder socker och fruktos för att detta ska ske. Det är till viss del sant, åtminstone i teorin eftersom ett "normalt" sockerintag motsvarande ungefär 15% av det dagliga energiintaget inte ensamt räcker för att överfylla levern så allvarligt.

Socker som giftkälla
Det är här ny forskning kommer in. Det verkar nämligen vara så  att socker kan ge ökad fettinlagring, leverskador och ökad mängd av inflammatoriska ämnen på grund av saker som sker redan innan sockret tagits upp i blodet och även här verkar fruktos vara den stora boven i dramat (2,3,4,5,6). Socker orsakar nämligen tillväxt av vissa typer av tarmbakterier vilket kan orsaka obalanser i tarmbiotan. Sockerälskande bakterier med negativa hälsoeffekter får då ökat livsutrymme medan de som skyddar oss och gynnar hälsan får stå tillbaka. Socker ger därigenom ökad produktion av lipopolysackarider (LPS) vilket är ämnen som finns på ytan på många bakterier. Dessa ämnen är i vanliga fall en normal del av miljön i tarmen och fungerar som viktiga signalmolekyler, bland annat till vårt immunförsvar. Men när produktionen av dem ökar för mycket sker flera saker som har negativa effekter. LPS- molykylerna binder in till receptorer i tarmen vilket triggar immunförsvaret och ökar frisättningen av inflammatoriska ämnen både i tarmen och i blodet.

När LPS tas upp från tarmen till blodet kan det binda till receptorer runtom i kroppen. I fettceller leder höjda nivåer av LPS till produktion av inflammatoriska ämnen som kallas cytokiner med namn som TNF-alfa och IL-6 (7,8) Dessa ämnen vet vi har stark koppling till utvecklingen av såväl diabetes, åderförfettning och andra kärlproblem och är en viktig anledning till att övervikt skapar inflammationer. LPS kan också binda till receptorer på immunceller vilket på andra sätt ger utsöndring av inflammatoriska substanser.
När man tittar på olika kolhydratkällor ser man att effekten blir olika beroende på vilken typ av kolhydrater det är man äter. I studier på möss ser man att tillskott av ren glukos (druvsocker) får mössen att öka snabbare i vikt men produktionen av LPS och andra bakteriegifter ökar knappt. Ersätter man glukostillskottet med tillskott av fruktos blir viktökningen mindre men istället får man en kraftig ökning mängden LPS i det stora blodkärlet portavenen som går rakt till levern. Samtidigt ökar olika markörer för leverinflammation kraftigt vilket tillsammans med andra upptäckter gör att forskarna misstänker att fruktos i stor mängd kan leda till direkta leverskadande effekter. Många av dessa studier görs på möss och det är inte säkert att vi rakt av kan föra över resultaten på människor men resultaten från mänskliga studier tyder på att sambanden även gäller människor (9).

Just förmågan att orsaka bildning av LPS-gifter skulle alltså kunna ge upphov till fettlever (10), ett snabbt ökande sjukdomstillstånd som också är vanligt hos alkoholister. Att ohälsosamma livsmedel som socker och andra processade kolhydrater kan orsaka förhöjda nivåer av bakteriernas gifter i blodet är viktig kunskap. Det innebär i praktiken att rent socker orsakar en mild form av blodförgiftning eftersom höga nivåer av LPS och liknande ämnen (kallas tillsammans "endotoxiner") är precis vad som händer när en vanlig infektion orsakar blodförgiftning.

De negativa effekterna av dessa bakteriegifter från till exempel infekterade sår eller tandköttsinfektioner är välkända och eftersom det är samma typ av bakterier som utsöndrar samma typ av gifter i tarmen när vi äter för mycket socker är det förstås sannolikt att även detta har negativa effekter. Att sluta äta stora mängder socker skulle man med lite god vilja alltså kunna kalla för en form av "detox" (eller "slutar äta skräp")

Betyder då detta att allt som innehåller glukos och fruktos ger samma negativa effekter och att man går fri om man bara äter fett? Nej och detta visar hur mångsidiga effekterna av maten kan vara. Frukt och bär innehåller fruktos och borde med detta resonemang ge ökade nivåer av LPS men det sker inte. Istället sker motsatsen. Frukt innehåller nämligen inte bara socker utan också massor av vattenlösliga fibrer som får de goda bakterierna i tarmen att växa till. Även frukten och bärens antioxidanter och andra ämnen verkar kunna gynna en god tarmbiota. Det är alltså inte fullt så enkelt som att säga att allt som innehåller sockerarterna fruktos och glukos är negativt för tarmbiotan och hälsan. Problemet är snarare när socker kommer i stor mängd utan fibrer och andra ämnen som i naturen alltid följer med sockret. När sockerarter kommer tillsammans med vattenlösliga fibrer och andra delar av ett helt livsmedel blir effekten en helt annan. Flera studier visar  till exempel att apelsinjuice kan skydda mot de inflammatoriska och LPS-ökande effekterna av en högfett, högkolhydratdiet (11) Det är alltså enorm skillnad på tillsatt socker och sockret som följer med hela livsmedel i sin naturliga form. Effekten av maten beror som alltid på livsmedlen i sin helhet och inte bara förekomsten av ett eller två ämnen.

Så hur gör jag då? Äter jag aldrig socker? Självklart gör jag det, många saker som innhåller tillsatt socker är ju jättegoda och jag skulle inte vilja vara utan dem. Men jag har slutat äta halvgoda saker som är sockerstinna. Billigt torrt lösgodis passerar inte mina läppar men mer än gärna god choklad eller något hembakat. Det jag tänker på är att inte göra det så ofta och att i samband med det vara extra noga med att mata mina goda bakterier med grönsaker, bra fröer och annan bra hel mat. Det är helheten som räknas.

2 kommentarer:

Pontus Wallberg sa...

Hej David!

Tack för en bra artikel. Jag undrar över en sak, mot slutet av inlägget skriver du:

Frukt och bär innehåller fruktos och borde med detta resonemang ge ökade nivåer av LPS men det sker inte. Istället sker motsatsen.

Har du någon källa på det eller är det något du tror?

Q sa...

Fructose malabsorption
https://en.wikipedia.org/wiki/Fructose_malabsorption
Det kan även ha en betydelse