måndag 22 juni 2015

Varför tar du bara hand om 10% av din kropp?

Din kropp består till 90 procent av bakterier. Det låter förstås helt sjukt och det är bara sant på ett sätt. Väger vi din kropp och de bakterier som finns i den utgör bakterierna "bara" runt 2 procent av din kroppsvikt (ca 1,5 kg) men om vi räknar dem är de i storleksordningen 100 000 miljarder till antalet medan antalet "mänskliga" celler i din kropp bara är runt 10 000 miljarder. Tar vi tarminnehåll från din tjocktarm har du i en enda tesked runt 500 miljarder bakterier, alltså 70 gånger fler än antalet människor på jorden. Se detta inlägg som det första i en serie om magen och tarmen...



Vi har länge förutsatt att dessa bakterier mest är snyltgäster i våra kroppar och att de antingen är dåliga, ofarliga eller på sin höjd kan hjälpa till att förbättra immunförsvaret. De senaste årens forskning visar nu att vi troligen har negligerat en avgörande aspekt av vår hälsa. Vi har levt sida vid sida med bakterierna sedan tidernas begynnelse och när man tänker efter vore det snarare konstigt om bakterierna inte påverkade våra kroppar så mycket som de nu verkar göra. Beroende på vilka folkgrupper man undersöker hittar man någonstans mellan drygt 1000 och uppåt 1600 olika arter av bakterier i mag-tarmkanalen och all tillgänglig forskning idag pekar på att större artrikedom och större bakterieantal är tätt kopplat till god hälsa.

Störningar i tarmbiotan har satts nu i direkt samband med övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och andra metabola sjukdomar och kanske till och med autism och andra neuropsykiatriska diagnoser (4). Åt andra hållet ser man att om man tar hand om tarmbiotan och främjar tillväxt av rätt sorts bakterier, exempelvis genom ett lågt intag av socker, mjölbaserad mat och mättade fetter och samtidigt högt fiberintag, så återgäldar de tjänsten och utsöndrar ämnen som gör dig mättare, minskar inflammationer, gör dig gladare och förbättrar en lång rad andra aspekter av välmående, hälsa och prestation.

Ett misshandlat organ
Vi har de senaste 100 åren misshandlat våra magbakterier i allt större utsträckning. Antibiotika är en sådan vana. Upptäckten av penicillinet har förstås räddat massor av liv från många sjukdomar men förutom att vi idag har problem med antibiotikaresistenta bakterier innebär också antibiotikan att vi har ihjäl mängder med goda bakterier. Tidig antibiotikaanvändning hos spädbarn sätts till exempel i samband med ökad risk för övervikt senare (1,2,3). Ovanpå det har vi dessutom gått allt längre från de typer av livsmedel vi ätit i alla tider och ersatt dem med modern skitmat med massor av socker, mjölbaserade livsmedel, raffinerade fetter och lågt intag av de typer av fibrer och kolhydratkedjor som kan brytas ner av våra goda tarmbakterier. Resultatet blir att vår tarmbiota svälter och att det miljonåriga samarbete vi utvecklat tillsammans med dem förstörs. När vi dödar av alla bakterietyper med årliga antibiotikakurer och sedan bara matar de sockerälskande, sjukdomsalstrande och giftproducerande bakterierna ger vi inte våra allierade i tarmen en ärlig chans utan matar istället en sjukdomsalstrande tarmbiota.

Du kan förändra situationen
Det går dock att genom kosten åstadkomma förändringar som förbättrar hälsan. Jämförande studier mellan Europa och Afrika visar att kosten är avgörande för hur tarmbiotan utvecklas (5) och genom att göra ett antal förändringar i din kost kan du troligen bli både friskare, gladare, smalare och minska risken för vanliga infektioner. Flera rapporter visar att överviktiga har förändringar i tarmbiotan och samtidigt har ökad risk för luftrörsinfektioner. Här kan det vara knepigt att veta vad som orsakar vad eller om båda sakerna bara råkar hända samtidigt men fler och fler studier pekar på att det är förändringarna i tarmbiotan som är ansvariga, både när det gäller vikten, immunförsvaret och flera andra aspekter av hälsan.

Maten som hjälper bakterierna att mata dig ner i vikt
Om man gör medvetna förändringar av kosten kan man däremot motverka effekterna av dålig kost under lång tid, även på tarmbiotan. De första levnadsåren verkar vara viktiga i att forma tarmbiotan men omläggningar av kosten senare kan snabbt skapa stora skiften i dess sammansättning (6). Detta är coolt. Tarmbiotan är som en superorganism som tillsammans fungerar som ett av kroppens kanske viktigaste organ. Och du kan ändra hur detta "organ" fungerar i grunden genom att ändra hur du äter.
Vattenlösliga och andra fermenterbara fibrer, alltså komplexa kolhydrater som du själv inte kan bryta ner men som kan användas av dina tarmbakterier, leder till att tarmbakterierna bildar de korta fettsyrorna butyrat, acetat och propionat.

Dessa fettsyror kan binda till receptorer i tarmen och bland annat påverka bildningen av ett mättnadshormon som heter PYY. Ökad PYY-frisättning gör oss mättare och studier visar att överviktiga har låga nivåer av PYY (7,8,9). Låter man försökspersoner få olika mängder av fermenterbara fibrer på kvällen ökar nivåerna av PYY mest hos dem som fått mycket fibrer och de uppskattar sin hunger nästföljande morgon som lägre och blir mättare av en standardiserad frukost (har skrivit om detta tidigare i inlägget "cellulära kolhydrater - en nyckel till vårt inre ekosystem"). Försökspersonerna fick också lägre nivåer av inflammatoriska ämnen i blodet och förbättrad glukostolerans (10). Förutom att öka nivåerna av PYY ökar de korta fettsyrorna från bakteriernas fibernedbrytning också frisättningen av andra mättnadshormoner som GLP-1, oxyntomudulin och CCK (10,11,12).



Sammantaget med studier som visar att överföring av tarmbakterier från överviktiga möss till normalviktiga får dessa möss att öka i vikt och liknande studier där man använt tarmbakterier från överviktiga eller smala människor pekar idag så mycket mot att vilka bakterier du har i vilken mängd och vad de får att äta är en avgörande faktor för om du går upp eller ner i vikt. Det gör att trots att många detaljer återstår att upptäcka kan vi säga att vi med ganska stor säkerhet vet att tarmbiotan påverkar och att du själv kan påverka det. Dessutom har det helt klart viktiga implikationer för andra delar av hälsan. Det är faktiskt svårt att hitta studier där man undersökt sambandet mellan tarmbiotan och något hälsorelaterat och man inte hittar en tydlig koppling. Det är alltså hög tid att börja prioritera de där 90 procent av oss själva (vad innebär det att vara människa?) som vi ägnat så många år åt att ignorera eller bekämpa.

Inga kommentarer: