torsdag 27 augusti 2015

"Det största genombrottet i medicinskt tänkande på 150 år"

Citatet ovan kommer från en av USAs mest kända vetenskapsreportrar Richard Conniff som skriver i magasinet The Smithsonian. Han pratar om revolutionen i kunskap om vår tarmbiota. Och han kan ha en poäng..

Jag var förr ganska ointresserad av tarmarna, som näringsfysiolog tyckte jag att det intressanta började när maten brutits ner till näring och tagits upp i blodet - blodsocker, insulinnivåer och fettsyror var det som var spännande. 

Idag, bara ett par år senare, framstår den attityden som lika knäpp som de gamla Egypterna som såg hjärnan som en onödig fettklump. Det anmärkningsvärda är hur fort vi lärt oss så mycket om hur viktig tarmarna och dess invånare är för hälsan. Tarmbiotans sammansättning (samlingen av mikroorganismer i tarmarna) har nu satts i samband med alltifrån övervikt, diabetes, fettlever och hjärtsjukdom till depressioner, schizofreni och autism. Det är faktiskt svårt att hitta områden kopplat till hälsa och sjukdom där man undersökt samband med tarmbiotan och inte hittat ett. Vi står med stor sannolikhet inför en kunskapsrevolution kring våra kroppar och vår hälsa... Och maten står i centrum. Det finns nämligen en sak som kan påverka tarmbiotans sammansättning och funktion mer än kanske något annat.. Maten du äter..

Ska man utforma en kosthållning för hälsa är det därför troligt att man ska försöka vara magsmart och angelägen om att gynna ekosystemet av goda bakterier i tarmarna...

Många forskare går idag så långt som
att hävda att våra bakterier är helt livsnödvändiga för oss. Av alla celler i våra kroppar är trots allt 90 procent bakterier, svampar och andra mikrober. Ett väldigt intressant faktum är att människans hela "egna" genuppsättning bara består av runt 26 000 gener, vilket är ganska lite med tanke på hur avancerade våra kroppar är. Men om man lägger till de mellan 2 och 20 miljoner gener bakterierna i din mage bär på blir det kanske lite mindre märkligt.

Den världsberömde mikrobiologen Rob Knight menar att mycket tyder på att bakteriernas gener kanske till och med är viktigare för vår hälsa och vilka vi är än våra egna gener. Det låter först helt absurt men kanske inte när man tittar närmare på det. Om du jämför dina mänskliga gener med vilken annan människa på jorden som helst så delar ni mer än 99,99 procent av ert DNA men jämför man generna hos bakterierna i era magar delar ni troligen bara runt 10 procent av ert mikrob-DNA. Och alltså har du miljontals gener i tarmarna som antingen kan gynna eller förstöra din hälsa. Hur mycket av skillnaderna mellan hälsa och ohälsa som kan förklaras av bakterierna vet man inte idag men mycket pekar på att det är påtagligt!

Jämför man en överviktig person med en normalviktig kan man till 95 procents säkerhet avgöra vem som är vem genom att titta på deras tarmbiota men bara med runt 60 procents säkerhet genom att titta på deras mänskliga gener. Överför man bakterier från överviktiga människor till normalviktiga labbmöss ökar de snabbt i vikt (8). Mycket tyder alltså på att det inte bara finns ett samband mellan hälsan och bakterierna utan ett orsakssamband och det gäller inte bara vikt utan även mentala tillstånd som depression och inte minst våra vardagliga beteenden (1, 2,) Kring flera av dessa frågor är forskningen fortfarande i sin linda så man ska vara försiktig med tvärsäkra uttalanden men hittills pekar i princip all tillgänglig forskning åt samma håll. Att säga att möjligheterna är spännande är en grov underdrift. 

Så vad gör vi då medan vi väntar på att forskningen kommer och ger mer långtgående resultat? Svaret är att det finns väldigt mycket du kan göra redan idag. De typerna av sammansättning i tarmbiotan som sätts i samband med god hälsa går nämligen att åstadkomma och det går att göra ganska snabbt. Med en omläggning av kosten kan man inom loppet av ett par dygn åstadkomma kraftiga förändringar i tarmarnas ekosystem och de långsiktiga hälsoeffekterna av att få en bättre sammansatt tarmbiota är av allt att döma stora. 

Kosten är som sagt ett väldigt viktigt verktyg och det handlar enkelt uttryckt om att mata de bakterier du vill ska växa till och att svälta de bakterier du inte vill ska dominera. Du kanske inte ramlar av stolen om jag berättar att socker och annan processad mat inte är de hälsofrämjande bakteriernas favoritföda. Den typen av skräp gynnar istället bakterier som utsöndrar ämnen som ökar risken för hjärtsjukdom, diabetes, fettlever och andra inflammatoriska tillstånd samtidigt som de verkar kunna förstöra våra mättnadssignaler och göra oss hungriga på mer skräp (3, 4, 5, 6, 7). Socker och annat skräp kan alltså ställa till med skada i kroppen redan innan de tagits upp i blodet!

Rätt sorts mat till de goda bakterierna är istället livsmedel rika på de sorters fibrer som de kan bryta ner. Vi pratar då framför allt om grönsaker, frukt, bär, rotfrukter, bönor, linser, havregryn, råris och andra oprocessade vegetabilier. Även rätt sorters fett och protein verkar vara viktigt och fokuset ska ligga på protein och fett från hela vegetabilier, fisk och fågel och inte alltför stora mängder rött kött.

Ett annat sätt att gynna tarmbiotan är att tillföra bakterier. Mitt eget favoritsätt är att tillföra dem genom maten. Till exempel genom att äta syrade grönsaker, yoghurt och andra fermenterade livsmedel. Fördelen med denna typ av mat är att man tillför både bakterierna och det de kan äta på samma gång.

Jag gjorde en ny sats med syrade grönsaker igår. Så här såg det ut, om 2-4 veckor är de redo att ätas. 

Fler inlägg på detta minst sagt spännande tema kommer. Senare under dagen när jag sitter vid en dator och inte min telefon kommer också fler referenser till denna text. Håll tillgodo med dessa så länge...





Inga kommentarer: