tisdag 1 september 2015

Den haltande kostdebatten fortsätter..




Jag trodde i min enfald att mediadebatten kring fett och kolhydrater dött ut men nu blommar den upp igen via LCHF-förespråkarna Sundberg, Litsfeldt och Wikholm i en debattartikel förra veckan och sedan genom ett svar från Livsmedelsverket. Tyvärr haltar diskussionen fortfarande på precis samma sätt som tidigare, på båda sidor stängslet...

Sundberg och LCHF-company menar att Livsmedelsverket i sina kostråd fortsätter att "mörka" nya vetenskapliga bevis kring mättade fetter när de fortsätter att rekommendera att intaget ska utgöra en tredjedel av det totala fettintaget och försöker få det att framstå som att Livsmedelsverket är för ett högt sockerintag trots att Livsmedelsverkets rekommendation säger "En begränsning av intaget av tillsatt, raffinerat socker är viktigt för att säkerställa ett tillräckligt intag av mikronäringsämnen och kostfiber (näringstäthet), samt för att bidra till ett hälsosamt kostmönster. Det är extra viktigt för barn och personer med lågt energiintag. Konsumtion av sockersötade drycker har satts i samband med ökad risk för typ-2 diabetes och viktökning och bör därför begränsas.". 

Man kan visst tycka att ännu hårdare rekommendationer kring socker kan vara motiverat och välja att debattera det vilket jag skulle ställa mig bakom men det finns inget motsatsförhållande mellan minskat intag av socker och vitt mjöl å ena sidan och fettkvalitet å andra sidan, det är inte olika sidor! Sundberg och company gör också ett märkligt utspel kring ägg där de först förklarar hur bra det är med ägg för att i nästa andetag kritisera SLV för att "i smyg lyft begränsningar i rekommendationen kring ägg". Man fortsätter också att dra alla mättade fetter över en kam trots att det vetenskapliga underlaget kring de olika effekterna av olika mättade fetter är stort.

Livsmedelsverket i sin tur svarar på många punkter på ett bra sätt men även här haltar argumenten. SLV säger i sitt svar att fokus på ensklilda näringsämnen är utdaterat och att fokus bör ligga på livsmedel och kostmönster (vilket jag helt håller med om). Samtidigt har de nordiska näringsrekommendationerna fortfarande ganska strama gränsvärden kring fördelning mellan kolhydrater, fett och protein och i fallet fett används fortfarande den överförenklade kemiska indelningen i mättat, enkel- och fleromättat trots stora skillnader i respektive grupp. Det går helt enkelt inte att säga att kokosnötter och bacon är samma sak trots att båda domineras av mättade fetter eller att den fleromättade arakidonsyran i rött kött kan likställas med omega 3-fetterna i fet fisk. Inte bara skiljer sig fettsyraprofilen, det är radikalt olika livsmedel som också tillreds och äts på radikalt olika sätt. Resonemanget blir därför lite dubbeltydigt. Istället för att debattera fettsyror borde man vara konsekvent och hålla sig till livsmedel och kostmönster och här hoppas jag på en tydligare revision i kommande näringsrekommendationer. Då håller argumenten bättre!

En lustig iakttagelse är att någon sort helig ko på båda sidor i denna nästan uråldriga debatt är valet av margarin och lättmjölk å ena sidan och fetare mjölk och smör å andra sidan... Som att det är det mest intressanta ur ett hälsoperspektiv. Om valet av smör eller margarin är av avgörande betydelse för din hälsa skulle jag starkt ifrågasätta hur mycket smör eller margarin du äter (Bregott är för övrigt ett mellanting). Då är nog valet av vad du äter tillsammans med fettet en större fråga, valet av bröd till exempel. Hur kommer det sig att man aldrig hör debatter om det faktum att var och varannan skolmatsal serverar barnen söta fiberbefriade"knäckebröd" som innehållsmässigt kan likställas med småkakor. Debatten handlar alltid om smör och mjölk.

Vill man ta lärdom från andra länder är kanske världens bäst utformade näringsrekommendationer just nu de Brasilianska (De ser ut som om jag hade författat dem själv..). Brasilien har helt gått ifrån rekommendationer kring energifördelning och fokuserar istället på kostmönster och beteenden. Jag gissar att det helt enkelt är för att det dels blir mer vetenskapligt korrekt att ge uppmaningar om kostmönster än att bolla procentenheter av enskilda näringsämnesgrupper. Men jag tror att en kanske ännu viktigare effekt är att det också rent pedagogiskt blir bättre. Till och med jag som är näringsfysiolog och nörd på heltid kan ha svårt att hålla alla detaljer i huvudet. Den generella befolkningen vet helt enkelt inte vad mättade och omättade fetter är och än mindre vad det innebär i form av mat. Eftersom olika livsmedel också har olika effekter på hälsan oberoende av dess innehåll av enskilda fetter eller mängd eller typ av kolhydrater är denna indelning av näringsämnen på en gång onödigt krånglig och samtidigt så överförenklad att det blir helt fel. En bra översiktlig genomgång av de Brasilianska kostråden ges av Jacob Gudiol i detta blogginlägg.  Vi råkar för övrigt dela syn på mycket kring näringslära så läs hans blogg om du inte gör det!

Hoppas att debatten tar riktiga steg framåt och fokuserar på ny spännande näringslära istället för att vara fast på 80-talet.

Nästa gång blir det mer om sådant som för kunskapsläget framåt!!

Over and out

2 kommentarer:

Martin Brunnberg sa...

Kloka ord! (Om vanligt)

Q sa...

Spelar det någon roll vad vi äter så länge tarmfloran är bra?
Får vi i oss tillräckligt av livsnödvändiga näringsämnen så borde kosten inte ha någon betydelse.
Det är vad läkarvetenskapen sa en gång och det kan vara riktigt.
Maten i magen kan bara påverka tarmfloran när maten är upptagen så blir det i princip samma näringsämnen oavsett vad vi åt.

Kostråden borde vara så konstruerade att vi får i oss alla näringsämnen i tillräcklig mängd men inte rekommendera enskilda saker som bröd, potatis eller ris.
Vi kan äta fisk eller kött protein är protein, vi kan även få protein från växter.

Det räcker att bara äta potatis vi behöver inte äta bröd, asiater äter ris och det fungerar även bra.

Man säger att bröd är bra för att det innehåller mycket b vitaminer, detta anser jag vara fel vi kan få i oss tillräckligt med b vitamin från andra källor.
Det är meningslöst att äta mer än det vi behöver, att påstå att viss mat är nyttig för att det innehåller mycket vitaminer är vilseledande.


Vi borde kunna äta godis och skitmat och om det behövs ta en vitamintablett och vara lika friska som dom som äter den bästa kosten som finns.
Så länge tarmfloran är bra.

Hur kan maten påverka vår hälsa jag vet inte det är nog så att vi bara tror det för att alla får lära sig att det är så.