måndag 21 december 2015

Går vägen till hjärtat genom magen?



Ni som följt mina inlägg vet att jag i och med skrivandet av Magsmart blivit närmast besatt av magen... och av goda skäl visar det sig. Du kanske har hört att vägen till mannens hjärta går genom magen. I mitt fall är det visserligen sant även rent bildligt talat men ny forskning visar att det är sant på ett betyfligt mer direkt sätt än vi förstått innan. Dessa aspekter tar jag upp i Magsmart och ny forskning kommer hela tiden. Bara de senaste dagarna har det dykt upp intressanta studier som visar att vad du äter och vilka bakterier som finns i dina tarmar på ett väldigt direkt sätt kan påverka din hjärthälsa. Den goda nyheten är att du själv kan ta kontroll över dessa processer, genom vad du äter, och genom vad du inte äter...

Här kommer ett något tekniskt krångligt inlägg med en del märkliga bokstavskombinationer. Jag låter dem vara med för att göra det tydligt för den som är riktig nörd men du som bara vill veta vad du ska äta behöver inte lägga dem på minnet, läs ett par rader till när det känns krångligt så kommer vi till maten..

Dina tarmbakterier, eller din mikrobiota som det också kallas gör en lång rad häftiga saker med maten du äter. De tar hand om saker som du inte själv kunnat ta upp och bildar nyttigheter som den kortkedjiga fettsyran butyrat som bildas när rätt sorts bakterier bryter ner fermenterbara fibrer och genom att omvandla antioxidanter i maten bildar de fenoler som protocatechinsyra som är en kraftfull antioxidant och som verkar motverkar nästan alla tänkbara sjukdomar (1).

Men bakterier i tarmarna har också förmågan att ombilda annars viktiga ämnen i kosten till farliga ämnen. Ett sådant viktigt ämne är något som heter kolin vilket i lagom mängd är viktigt för att vi ska kunna bilda tillräckliga mängder av neurotransmittorn acetylkolin, alltså ett ämne nervsystemet behöver för att fungera. Men om vi äter stora mängder mat som innehåller mycket kolin och vissa andra ämnen blir det mycket över till tarmbakterierna och de omvandlar då kolin (även karnitin och lecitin - alla tre ämnen som det finns mycket av i kött) till ett ämne som heter TMA. TMA tas upp i blodet och i levern omvandlar vår kropp TMA till TMAO - ett ämne man ganska säkert vet är kopplat till flera allvarliga hälsoproblem hos människor, bland annat åderförfettning och hjärtinfarkt men troligen även till njursvikt och tjock- och ändtarmscancer, (23, 4, 5).

Hos möss har man tittat lite närmare på hur TMAO kan påverka hjärta och kärl. Det man ser är att TMAO bland annat ökar mängden kolesterolpartiklar som levern skjutsar ut i blodet och minskar mängden kolesterolupptag i levern vilket snabbar på åderförfettning. TMAO har också förmågan att försämra glukostoleransen, minska leverns insulinkänslighet och ökar de inflammatoriska signalerna i fettceller hos möss på en högfett-diet (6)

Så för mycket kolin i kosten kan göra att vi får mycket TMAO i blodet - dåligt! Det effektivaste sättet att få i sig mycket kolin i maten är att äta mycket rött kött - som också innehåller andra ämnen som kan ombildas till TMAO (karnitin, lecitin mfl). Detta verkar alltså via en tydlig biologisk mekanism kunna förklara en del av kopplingen mellan  en kost med mycket rött kött och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.... Så all bad news? Nej... nu kommer det lyckliga "slutet",

En helt nypublicerad studie visar att vi inte bara kan påverka bildningen av TMAO genom att låta bli kött, vi kan också aktivt minska bildningen genom att påverka bakteriernas förmåga att bilda TMAO.
Denna nya studie (7) som publicerades den 17 december visar att ett ämne som heter DMB har förmågan att blockera bakteriernas ombildning av kolin till TMA vilket kraftigt kan minska mängden TMAO eftersom TMA behövs för bildningen.

Och den riktigt goda nyheten för den som vill äta sig till bättre hälsa är att kallpressad olivolja, rött vin och balsamvinäger verkar vara goda källor till DMB vilket kanske kan vara en del av förklaringen till att dessa livsmedel verkar ha en kärlskyddande effekt. Om nivåerna av DMB i dessa livsmedel är tillräckliga för att minska TMAO-bildningen kraftigt nog får framtida forskning visa men helt klart är att det ligger en hel del i att vägen till hjärtat går genom magen... Eftersom det också visar sig vara några få arter av bakterier som är riktigt effektiva i att ombilda kolin och karnitin till TMA är det också troligt att en magsmart kost som gynnar tillväxten av hälsobringande laktobaciller och andra "positiva" arter också kan hjälpa till att minska dessa andra bakteriers förmåga att bilda TMA. Här behövs det en hel del forskning för att kunna ge klara besked men det är samtidigt extremt spännande att fundera kring möjligheterna i ett forskningsfält som rusar fram snabbare än ljudet...




9 kommentarer:

Anna - Trend o träning sa...

Hej David! Vill tacka för din fina bok som jag tycker tar upp ämnet hälsa och kort på flera bra sätt. Äntligen en som inte går ut på att pracka på folk ännu en ny diet eller att vi ska ändra hela vår livsstil. Hoppas lanseringen blir lyckad. Här har jag skrivit lite om den i min blogg: http://trendotraning.se/2016/01/09/magsmart-mat-for-en-lugnare-mage-och-battre-halsa/

Tack & trevlig helg! :)

pussel sa...

Hej!

Jag hittade din blogg via ett Tyngre pod-avsnitt där du var gäst.
Jag har blivit jätteintresserad av tarmfloran den senaste tiden. Jag undrar hur du tänker kring "ursprunglig föda" kopplat till forskningsresultat om tarmbakterier? T.ex. är det inte väldigt konstigt att rött kött (och nu pratar jag helt oprocessat, processad mat tror jag inte är bra vad det än är) skulle ha en negativ påverkan på våra tarmbakterier? Och att olja, vin och vinäger är bra? Alltså "naturlig" jämfört med "onaturlig" föda.

Visst, men kanske inte kan titta bara på något enskilt födoämne eftersom det kanske kompenseras av något man inte har tittat på i samband med detta (t.ex. äter man grönsaker och frukt och annat så blir det i slutänden "lagom" av olika tarmbakterier och ämnen de producerar, men tittar man på något enskilt så kanske det verkar "bra" eller "dåligt").

Men detta resonemang ovan har du ju inte i ditt inlägg? Där tycker jag att du påstår att rött kött ökar produktionen av ett dåligt ämne "punkt slut", ungefär. Men jag tycker inte det går ihop med evolutionsteorin liksom ^^. Visst, vi har säkert inte ätit bara massor av rött kött, men varför har vi inte utvecklat en avsmak för rött kött helt om det skulle vara dåligt för oss?

I pod-avsnittet pratade du också om långkedjat mättat fett som var dåligt (p g a minskad förekomst av goda tarmbakterier eller ökat antal av dåliga, kommer inte ihåg vilket). Vilket också skulle peka på att animaliska (särskilt typ fyrfota däggdjur?) råvaror skulle vara dåligt för oss. Men när jag läser lite på din blogg så verkar du ju inte heller vara helt emot rött kött eller LCHF eller så heller?

Ytterligare en sak som jag funderar på, men tycker inte jag hittat någon info om ännu: Kan man få nya tarmbakterier och låta sin tarmflora bli bra igen (om den är dålig p g a född med kejsarsnitt eller många antibiotikakurer eller annat)? Vi har ju tydligen mycket färre stammar än ursprungsbefolkningar. Kan man få en stam man inte haft att få fäste och växa, eller måste man ha någon stackars bakterie kvar i en stam som man kan gynna och låta föröka sig (m h a kosten)?

Alltså kan man "tillsätta" nya/förlorade bakterier (stammar) genom kost och/eller genom bajstransplantation, eller är det "kört" för den stammen om man blivit av med den/aldrig haft den?

Om det är möjligt att öka tarmfloran och förbättra den, varför skulle man vilja följa tex FOODMAP då och utesluta gasbildande produkter som t.ex. bönor? Jag menar, då borde det ju vara mkt bättre att försöka introducera lite lite bönor pö om pö för att få mer sådana bakterier som klarar av att bryta ner dom utan en massa besvärande gaser? Så att man på längre sikt får en bättre och tåligare tarmflora?

Eller vet man helt enkelt inte detta ännu?

Vet man att det går att tillföra goda tarmbakterier till tjocktarmen via kosten (tex genom yoghurt)? Eller kan det vara så att de dödas av magsyran eller annat på vägen?

OM det går, varför forskar man ens på "synbiotika"/bajstransplantationer? Då kan man väl bara äta livsmedel med de tarmbakterier man behöver? Därför misstänker jag att vi inte kunnat bevisa att bakterierna faktiskt kommer fram via maten. Men är fermenterade livsmedel (de innehåller väl bakterier?) bara en chansning då än så länge?

David Jonsson sa...

Tack för det! Såg ditt inlägg som är toppen!

Tack!

David Jonsson sa...

Hej "Pussel"!

Ja visst är det spännande med tarmbakterier och magen i allmänhet! Det var många frågor du hade på en gång, så mitt svar blir nog därefter (så pass långt att mitt första svar till dig hann försvinna innan jag var klar men nu kör vi igen...)

Tarmarna innehåller hundratals olika arter av bakterier och i en ofantligt stor mängd och maten har en lång rad effekter på hur de mår och vilka som mår bäst. Det finns absolut intressanta kopplingar till evolution och vi kan lära mycket genom att titta exempelvis på moderna ursprungsfolk som lever som jägare/samlare eller med primitivt jordbruk vilket är något jag tar upp en hel del i Magsmart. Jag tror att den snabbt ökande kunskapen om mikroorganismernas effekt på oss kommer att innebära ett delvis nytt sätt att titta, inte bara på människans utan hela växt- och djurvärldens evolution men det är lite en annan diskussion.

När man tittar på människans kost ut ett evolutionärt eller "ursprungligt" perspektiv är det lätt att låta ens förutfattade tankar om hur man tror att "ursprunglig" kost ska ha sett ut påverka ens värdering av de resultat man ser i forskningen idag. Har jag exempelvis bilden av att människor alltid har ätit stora mängder kött kan det påverka hur jag tolkar resultat som pekar mot att konsumtion av kött skulle vara dåligt och då är man ute på väldigt hal is. Stämmer kartan och verkligheten inte överens är det ju kartan som kanske måste ritas om. (har för övrigt lite svårt för benämningen "ursprunglig kost" eftersom det antyder att det fanns någon kost som var DEN ursprungliga - evolutionen är ju en process, inte en tidpunkt)

Med det sagt finns det idag en hel del forskning som stöder att de kostmönster som moderna ursprungsfolk har innebär en del hälsofördelar. Ett sådant folkslag som man forskat en hel del på är Hadza-folket som lever i Rift Valley i Östra Afrika, samma plats där den moderna människans vagga låg. Hadza-folket har en kost som enligt många bedömare på området menar i stor grad liknar den typ av kost våra förfäder som levde i samma område åt. Hadzafolket har en diet som är enormt variationsrik, man får varje vecka i sig i genomsnitt flera hundra olika livsmedel. Kosten är extremt fiberrik med ett genomsnittligt dagsintag av fibrer på över 100 gram (jämfört med runt 17 gram
Per person och dag i Sverige och 10 gram i USA). Om jag minns rätt utgör animalier ungefär 40 procent av energiintaget men en betydligt mindre del om man ser till vikten av maten man äter.. Hadzafolkets tarmbiota är också otroligt bred vilket sannolikt till viss del är en effekt av deras breda kostmönster. Ska man lära något av dem så är det kanske att vi borde öka antalet arter på våra tallrikar (förutom att förstås ta bort allt skräp vi äter). Man kan titta på andra folkgrupper och lära sig andra spännande saker, exempelvis som att inuiternas tarmbiota verkar ha anpassats till deras fisk- och sälbaserade kost.

Men även om vi kan lära oss nya perspektiv och få ideer genom att titta på moderna folk eller dra slutsatser från arkeologi eller andra grenar av vetenskapen så är det kanske effektivaste att titta på vad som händer i våra kroppar när vi äter olika saker.

I just detta blogginlägg refererade jag till studier som visar att stor konsumtion av rött kött ökar produktionen av TMA och införlängningen TMAO via dess effekter på vissa tarmbakteriers metabolism av framför allt karnitin. Dessa effekter och TMAOs effekter på leverns fettmetabolism och kärlhälsan pekar på att effekterna är negativa vilket ju isåfall stämmer väl överens med annan forskning på effekterna av rött kött. Men viktigt att poängtera är att det aldrig är antingen eller utan snarare en effekt av hela kostmönster och eftersom det verkar finnas ämnen som också minskar bildningen av TMA kan man säkert få detta att bli ett nollsummespel om man äter tillräckligt av annat.

David Jonsson sa...

Men sammanfattningsvis JA, forskningen tyder på att det finns negativa effekter på hälsan genom tarmbiotan av att äta stora mängder av rött kött och vissa mättade fettsyror.

När det gäller olika dieter som LCHF eller annat så är min inställning att vilket namn du väljer att sätta på ditt sätt att äta inte spelar någon som helst roll, det är vilka livsmedel i vilken mängd du stoppar i dig som avgör matens effekter. Vilken andel av ditt energiintag som kommer från fett eller kolhydrater är även det för de allra flesta helt ointressant för hälsan av samma anledning.

Vad gäller förändringar av tarmbiotan har vi ett gyllene fönster under spädbarnstiden och de första levnadsåren. Det beror dels på att tarmen vid födseln är relativt obefolkad och dels på att spädbarn inte har en så effektiv syraproduktion i magsäcken vilket innebär att en stor andel av de bakterier barnet får i sig också når tarmarna (vilket ur ett evolutionärt perspektiv mycket väl kan vara av just den anledningen..). Därefter är det en stor andel av de bakterier bi får i oss via maten som dödas av i magsäcken men långt ifrån allt. Du kan absolut genom probiotisk mat/tillskott påverka sammansättningen av bakterier i tarmarna. Anledningen att man använder (börjat använda) fakaltransplantationer är att det av allt att döma är väldigt effektivt, framförallt vid svåra magproblem. Det är möjligt att vi kan konstruera ett kost/tillskotts-mönster som kan åstadkomma samma sak men det är troligen svårt att åstadkomma samma radikala förändring av tarmbiotan dom man kan göra när man i ett svep byter ut hela ekosystemet i en transplantation. För en relativt frisk människa tror jag också att den åtgärden är lite väl extrem och kanske inte bara av godo. Det ena utesluter alltså inte det andra och ska jag gissa kommer olika typer av behandlingar längs hela spektrat från pre/pro/synbiotisk mat till mer avancerade tillskott till fullständig transplantation att användas i framtiden. När det gäller tillskott verkar det dock med dagens varianter som att man får ta dem hela tiden för att få full effekt. Slutar man med dem tenderar tarmbiotan att återgå till ursprungsläget.

FODMAP är i fallet IBS något som orsakar/bidrar till problemen vilket beror på att man har en ÖVERVÄXT av de bakterier som "gillar" FODMAPs. Man vill alltså med en kost med lite FODMAP minska och inte öka dessa bakteriers möjligheter att härja fritt. Däremot är det mycket möjligt att man efter en tid då man fått magen i lite bättre trim kan återintroducera dessa livsmedel successivt.

Så summeringsvis är det ett hett och väldigt levande forskningsområde som allt tyder på är oändligt stort och kommer ha stor påverkan på vår kunskap de kommande åren. Det gör förstås också att bi inte vet precis allt men det vi vet redan idag gör enorm skillnad mot vad vi visste för bara 3-4 år sedan. Det gör att det idag är omöjligt att föra en intelligent diskussion om
Näringslära utan att ta med tarmbiotan i beräkning..

pussel sa...

Hej igen! Och tack för ditt långa utförliga svar (trots att det första svaret försvann t o m!)!

Jag har börjat bry mig mycket mer om vad jag äter (råvaran) än fördelning av makronutrienter.

Jag undrar om man kan vänja tarmarna vid nya födoämnen, som tex. alger, eller bönor. Min mage verkar inte tåla sådant alls, men frågan är om jag skulle kunna äta lite lite varje dag och öka långsamt och då bygga upp bakteriestammar som kan bryta ner den sortens föda? Men har jag inte de bakteriestammarna alls från början så antar jag att jag aldrig kommer att kunna smälta det?

Det måste ju vara många nu som fötts med kejsarsnitt och inte har fått så bra tarmflora från början, som ändå klarar av att smälta all möjlig mat bra ändå. Är inte det konstigt? Och hur länge ammar naturfolk, kan inte det vara ett par år (iallafall längre än vi gör)? Då borde väl bebisen få i sig färre bakterier och inte fler, eller räcker bröstmjölken för att gynna alla bakteriestammar?

pussel sa...

Fast iofs, som du förklarade med FODMAP, att det är en överväxt av bakterier som gillar det och inte för lite bakterier. Så kanske det är med bönor också då för mig tex? Låter ju konstigt dock när jag aldrig äter det (eftersom jag blir så dålig i magen då..)?

Petra sa...

Hej David!
Hittade hit av en slump och det du skriver är mycket intressant för mig. Det är så att min yngste son (1 år) just nu är under utredning för han inte kan tömma tarmen och har svårt att kissa. Det händer tyvärr inte så mycket i utredningen och jag känner att de läkare vi träffat sällan lyssnar eller tar oss på allvar. Storebror som är 3 år har liknande problematik men inte lika allvarlig.

För att komma in på ämnet du skriver om så verkar båda sönerna, speciellt den yngste, reagera starkt på ämnet kolin. Ett flertal allergitestar har gjorts på soja, ägg, kyckling, mjölk, nötter och fisk men inget visar något. Dock innehåller dessa livsmedel mycket kolin vad jag förstår, och han reagerar också på vällingen som är mjölkfri men har berikats med bl.a. Kolin. Reaktionen han får stämmer väl överens med reaktionen som står på överdosering av kolin-kosttillskott - illamående, kräkning, kliande hudrodnad, och reaktionen kan komma ganska långt efter intag.

Problemet med tömmandet av blåsa och tarm tänker jag kan höra ihop med kolinerga-nerver och signalsubstanser som bygger på kolin. Läkarna är mer inne på ryggmärgsbråck, men vi väntar fortfarande på olika röntgenundersökningar (de verkar inte lägga någon vikt i hans enorma matintolerans, utan menar att det är en småbarnsgrej). Min man har till och från haft liknande symptom fast svagare, och hans far har magproblem och även hjärt- och kärlproblem på senare år (som ligger i deras släkt i nedåtstigande led).

Kan inte hitta en rimlig förklaring på varför mina barn verkat reagera på kolin, och tillika har någon form av nervrubbning, och att hjärt- och kärlsjukdomar finns i släkten. Men om överskottet omvandlas i levern och kan leda till åderförfettning så förklarar det ju en del, men hur kan ett barn som redan när det ammades verka reagera på kolinöverskott? här pratar vi inte överkonsumtion av något slag. Kan kroppen ha dålig förmåga att bygga signalsubstanser och därför få kolin-överskott samt neurologiska problem?

Ett tillägg är att min treåring kan lukta fisk av svetten när han ätit fisk på dagis tex.

Ser att inlägget är gammalt och vet inte om du är aktiv här, och sedan har jag full förståelse för om du inte kan svara. Jag bara spekulerar i tänkbara scenarion och börjar bli rådlös. Yngsta sonens mathållning, dåliga sömn och urin- och tarmproblematik gör mig orolig då han redan har fått en njurbäckeninflammation med nedsatt funktion på ena njuren efter läkningen. Och när utredningen drar ut på tiden försöker jag hitta svaret själv...

Tack för intressant läsning!
Mvh Petra

David Jonsson sa...

Hej Petra!

Jag förstår verkligen din jakt på svar och att du letar efter varenda möjliga förklaring, när det gäller våra barn finns inga som helst gränser för strävan och behovet av rätt diagnos!. Jag tycker att din hypotes är väldigt intressant men har spontant inget bra svar. Men du har definitivt väckt min nyfikenhet så jag ska se vad jag kan hitta på ämnet. Vem vet, det kanske blir ett blogginlägg på ämnet..


Mvh
David